Britta Sjöstedt, universitetslektor vid Juridiska fakulteten, är tillsammans med Daniëlla Dam-de Jong en av redaktörerna för antologin ”Research Handbook on International Law and Environmental Peacebuilding”.
Tätt sammankopplade
Antologin fokuserar på miljöns centrala roll för att skapa och behålla fred mellan och inom länder. Ett ämne som fram tills nu inte studerats så mycket ur juridiskt perspektiv. Det är ett tvärvetenskapligt ämne som utgår från folkrätt, mänskliga rättigheter och miljörätt, men också koncept som hållbar utveckling och miljörättvisa.
– Vi är intresserade av hur man kan använda miljöskydd för att bygga fred och hur man kan rehabilitera miljön som en del av fredsuppbyggnaden. Före detta soldater kan bli parkvakter och ta hand om naturreservat till exempel, säger Britta Sjöstedt.
Våldsamma konflikter bottnar ofta i anspråk på territorier eller resurser. Inte heller är det ovanligt att värdefulla naturresurser också finansierar konflikten. Det här blir en negativ spiral eftersom miljön i sig drabbas hårt i konfliktdrabbade länder. Det är Ukraina och kollapsen av Kachovka-dammen i somras ett aktuellt exempel på.
Även fred i sig innebär en ökad sårbarhet för miljön.
– Efter en konflikt kan man öppna den där gruvan eller bygga den där vägen som tidigare inte varit möjligt. I exempelvis Colombia hade FARC-gerillan kontroll över territorium i närheten av Amazonas och när de drog sig tillbaka blev det möjligt för illegala grupperingar att exploatera marken, till exempel för betesdjur och för att plantera oljepalmfält, ofta på bekostnad av lokalbefolkningens rättigheter, säger Britta Sjöstedt.
Transparens och inkludering
En gemensam nämnare i flera av antologins kapitel är lokalsamhällenas roll i miljöfrågor. Det är dock inte så enkelt som att säga att lokalsamhällena alltid vill bevara miljön.
– Det kan finnas en vilja till ökade investeringar och utbyggnad av infrastruktur som ger ekonomisk och social utveckling även om det sker på bekostnad på miljön. Självklart tycker inte heller invånare i konflikthärjade länder alltid samma sak så det kan lätt uppstå klyftor mellan olika grupper, särskilt om någon eller några känner sig förfördelade av utvecklingen.
Miljörätt behöver inte bara vara ett redskap som begränsar exploatering för att skydda människor utan kan också fokusera på miljöns inneboende värden och hur dess ekosystem kan gynnas.
Även om folkrätten inte kan lösa politiska motsättningar direkt, kan den erbjuda verktyg som rättvisa och legitima processer. Det handlar om transparens, inkludering och demokrati, liksom att respektera de rättigheter och intressen som finns hos olika grupper i samhället.
– I Colombia har man till exempel deklarerat att vissa av ursprungsbefolkningens territorier är offer till konflikten. Det öppnar upp för nya sätt att se på miljön – miljörätt behöver inte bara vara ett redskap som begränsar exploatering för att skydda människor utan kan också fokusera på miljöns inneboende värden och hur dess ekosystem kan gynnas, i vilka även människor ingår, säger Britta Sjöstedt.
