Disputationer 2011
Fredrik van Kesbeeck Andersson
Försäkringsfusk
Tillvägagångssätt, straffansvar och försäkringsutredning
Datum för disputation: fredagen den 16 december 2011
Fakultetsopponent: professor Jussi Tapani, Åbo universitet, Finland
Ämne: straffrätt
Abstract
Avhandlingen innehåller tre delar som var och en belyser en aspekt av företeelsen försäkringsfusk. De tre delarna kan ses som självständiga framställningar med var sitt forskningsresultat, men även som en enhet vilken ger ytterligare perspektiv på avhandlingsämnet. Del I och II behandlar personförsäkring, medan Del III avser försäkringsförhållanden vilka kan bli föremål för försäkringsbolagens utredningsverksamhet.
I Del I presenteras olika tillvägagångssätt vid fusk med personförsäkring. Materialet är insamlat genom en fallstudie och det struktureras och åskådliggörs med hjälp av den kriminologiska teorin Rutinaktivitetsteorin.
I Del II prövas de modi operandi som uppmärksammats i Del I mot den straffrättsliga regleringen av bedrägeri och bidragsbrott.
I Del III belyses den enskilde försäkringstagarens situation ur ett rättssäkerhetsperspektiv i sammanhang av försäkringsbolagens utredningsverksamhet. Därvid beskrivs den oskarpa gräns som i realiteten råder mellan försäkringsutredningen och polisutredningen, vilken kan få konsekvenser i en brottmålsprocess. Det visas att försäkringsbolagens utredningsmaterial kan komma in i en förundersökning mot den enskilde försäkringstagaren och där användas mot honom utan att det sker någon egentlig kontroll av materialet från myndigheternas sida. Materialet kan också komma att åberopas mot den enskilde vid en kommande huvudförhandling i brottmål.
Om man i stället ser de tre delarna som en enhet framträder problematiken kring motstående intressen i försäkringsförhållandet. Del I kan sägas representera försäkringsgivarsidan och illustrerar oegentliga ageranden som riktas mot försäkringssystemen. I Del II bekräftas att dessa ageranden kan vara brottsliga, vilket innebär att försäkringsgivaren har ett legitimt motiv att agera för att förhindra angreppen. Del III representerar försäkringstagarsidan och illustrerar de betänkligheter i fråga om den enskildes rättssäkerhet som kan uppkomma om en brottmålsprocess inleds. Detta har sin grund i den verksamhet som bedrivs under försäkringsutredningen, vilken i sin tur föranleds av att försäkringsgivaren utövar sitt berättigade intresse av att motverka brottsliga angrepp. På något sätt måste dessa, till viss del oförenliga, intressen vägas mot varandra. För stort hänsynstagande till försäkringsgivarsidan kan innebära en allvarlig kränkning av försäkringstagarens grundläggande rättssäkerhetsgarantier i en brottmålsprocess, medan för stor hänsyn till försäkringstagarsidan kan innebära ett hot mot försäkringssystemen i den meningen att en för hög grad av felaktiga utbetalningar hotar den finansiella stabiliteten i den aktuella försäkringsverksamheten. Avhandlingen ger dock inte något förslag på hur denna avvägning bör göras, men tjänar som en illustration av att denna intressekonflikt är en realitet och dessutom finns inbyggd i försäkringssituationen.
In English
This study comprises three parts, each of which illustrates different aspects of insurance fraud. The three parts can be seen as independent presentations with their own research findings; but these parts may also be seen together as a whole, giving further perspectives regarding the subject of the study.
Part I presents different procedures regarding insurance fraud. This part includes a survey which illustrates both what kind of modi operandi the policy holder has been using as well as the way in which the insurer has acted, but also the parallel development within public and private insurance.
In Part II the modi operandi presented in Part I are examined in relation to the criminal law regulation regarding fraud and insurance crimes. The offence of insurance fraud has also been described more thoroughly.
The individual policy holder’s situation is illustrated in Part III in the perspective of protection of the fundamental rights and freedoms. Hereby the diffuse line which in reality exists between the insurance investigation and the police investigation is described and it is shown that the insurer’s material for investigation can be relevant in a preliminary criminal investigation against the individual policy holder and be used against him without any proper control by a judicial authority. This material can also become relevant against the individual in a future trial in a criminal case.
If the three parts are seen as a whole the problems regarding conflicting interests in the insurance system become apparent. Part I can be seen as a study in the perspective of the insurers illustrating irregularities committed against the insurance system. In Part II it is confirmed that some of these irregularities may be criminal, which means that the insurer has a legitimate motive for actions intended to prevent such irregularities. Part III adopts the perspective of the policy holders and illustrates the potential problems that may arise in respect of the individual’s fundamental rights and freedom if public criminal prosecution is initiated after a private criminal investigation.
Emma Holm
Fri rörlighet för familjer
En normativ analys av föräldrapenningen och EU-rätten
Datum för disputation: fredagen den 4 februari 2011
Fakultetsopponent: docent Thomas Erhag, Göteborgs universitet, Sverige
Ämne: EU-rätt
Abstract
Att det ska råda fri rörlighet för arbetstagare/personer och deras familjemedlemmar är en grundläggande princip i EU-rätten. I artikel 48 i Fördraget om Europeiska unionens funktionssätt (EUF) ges EU befogenhet att vidta åtgärder för att koordinera, samordna, de olika nationella sociala trygghetssystemen inom EU. Förordning 1408/71 och dess ersättare förordning 883/2004 innehåller koordineringsprinciper som ska se till att migrerande personer och deras familjer inte förlorar sociala trygghetsförmåner, såsom föräldrapenning, då de förflyttar sig över gränserna. Att medlemsländerna behåller självbestämmanderätten över sina socialförsäkringssystem medför dock en rad problem när det gäller att fastställa vilket land som faktiskt har ansvaret för att utge förmåner till migrerande personer. EU-domstolens tendens att tolka sekundärrätten i ljuset av de allmänna fördragsbestämmelserna om fri rörlighet för arbetstagare och unionsmedborgare i artiklarna 45 och 21 EUF har gjort det än svårare att dra gränserna för denna självbestämmanderätt. I den svenska kontexten har särskilda tillämpningsproblem uppkommit i förhållande till föräldrapenningen. Förutom de ovan nämnda problemen, visar nämligen den normativa analys som görs i avhandlingen att föräldrapenningens stuktur är svår att förena med sekundärrättens uppdelning mellan familjeförmåner och förmåner vid moderskap/faderskap. Samtliga dessa aspekter försvårar den fria rörligheten för familjer. I boken undersöks den svenska föräldrapenningens relation till de EU-rättsliga principerna om fri rörlighet för arbetstagare och unionsmedborgare i allmänhet och koordinering av social trygghet i synnerhet. Genom en djuplodande analys av bl.a. EU-domstolens omfattande praxis på detta område framkommer även generella slutsatser som gäller socialförsäkring och fri rörlighet i ett större perspektiv.
In English
This doctoral thesis examines the Swedish parental benefit in relation to the EU principles on free movement, namely the Treaty provisions on free movement for workers and Union citizens, and more specifically, the legislation on coordination of social security benefits – Regulation 1408/71 and its successor Regulation 883/2004. The rights enshrined in the Treaty on the Functioning of the European Union, and further developed in secondary legislation, mean that there shall be no obstacles for persons making use of their right to free movement. An important aspect is that the movement shall not result in loss of social security benefits, such as benefits relating to childbirth and family costs. Problems in applying the EU rules in relation to the Swedish parental benefit may however occur in several situations, as regards families moving to Sweden during parental leave, families moving from Sweden during parental leave, and families working and living in different states, one of which is Sweden. Such problems naturally have a negative effect on the free movement of families. This study provides a legal dogmatic and normative analysis of this field of law and raises questions about how the EU rules are applied in relation to families making use of their right to free movement and how the legislation represents different normative patterns, which may explain some of the problems in applying EU law in the Swedish context. A thorough survey of the case law of the Court of Justice of the European Union provides the basis for general conclusions on the issue of free movement and social benefits.
