Disputationer 2024
Lovisa Häckner Posse
Integrationskrav i domstol - En studie av hur svenska migrationsdomstolar förhåller sig till nationella politiska ambitioner och övernationella rättskällor
Datum för disputationen: 2 maj
Fakultetsopponent: Professor Gregor Noll, Göteborgs universitet Ämne: Offentlig rätt
Abstract
Samhällsintegration är en viktig del av dagens migrationskontrollsystem. Den här avhandlingen undersöker vad som händer när integrationspolitiken får genomslag i domstolarna, genom att fokusera på hur Sveriges migrationsdomstolar (som är en del av förvaltningsdomstolarna) tillämpar försörjnings- och bostadskraven för familjeåterförening. Avhandlingen kretsar kring en vanlig diskussion i den juridiska litteraturen, nämligen om svenska förvaltningsdomstolar har blivit mindre upptagna av att driva nationella politiska mål och om internationaliseringen av den svenska rättsordningen har begränsat den nationella lagstiftarens handlingsutrymme. Genom att undersöka när och hur migrationsdomstolarna hänvisar till och diskuterar rättskällor ges en djupare förståelse för förhållandet mellan domstolarna och nationella politiska mål. Avhandlingen utvärderar vidare om domstolarnas tillämpning överensstämmer med teorier i den juridiska litteraturen om hur svenska domstolar har anpassat sig till internationaliseringen av den svenska rättsordningen. De huvudsakliga slutsatserna är följande. För det första stämmer migrationsdomstolarnas tillämpning inte överens med de ovan nämnda teorierna i den juridiska litteraturen. För det andra är migrationsdomstolarnas tillämpning i linje med de nationella politiska mål som följde på 2015 års "flyktingkris", vilket innebär att domstolarna verkar ovilliga att ingripa i den svenska migrationspolitiken (t.ex. genom att använda EU-rättsliga och Europakonventionella argument). Slutligen skiljer sig migrationsdomstolarnas tillämpning från delar av de teorier om samhällsintegrationens funktion som har förts fram under senare år. I dessa teorier är samhällsintegrationen delvis kopplad till förekomsten av workfare-politiken, vilket bl.a. innebär att självförsörjning och självförbättring har blivit viktiga medborgerliga dygder. Domstolarna belönar i första hand icke-flexibilitet på arbetsmarknaden och hindrar försök till självförbättring, vilket tycks strida mot en workfare-logik. Avhandlingen belyser vidare att Sveriges migrationsdomstolar förstärker processer av social stratifiering.
Läs mer om Lovisa Häckner Posses avhandling i universitetets forskningsportal
Gunnar Bramstång
Ekonomiska sanktioner i svensk internationell privat- och processrätt.
Särskilt om domstols behandling av sanktionslagstiftning i internationella kommersiella avtalstvister.
Datum för disputationen: 8 november
Fakultetsopponent: Docent Erik Sinander, Stockholms universitet
Ämne: Internationell privaträtt
Abstrakt
Avhandlingen behandlar internationellt privat- och processrättsliga frågeställningar relaterade till behandlingen av ekonomiska sanktioner i internationella kommersiella avtalstvister. Undersökningen utgår från svensk domstols perspektiv. Avhandlingen består av 10 kapitel. Det första kapitlet är en inledning. Kapitel 10 innehåller en sammanfattning.
I kapitel 2 undersöker författaren vad ekonomiska sanktioner är och i kapitel 3 klassificeras ekonomisk sanktionslagstiftning som tillhörande den offentliga rätten. Det ger upphov till särskilda internationellt privat- och processrättsliga problem, särskilt när sanktionerna tillhör utländsk rätt och inte domstolslandets lag. I svensk internationell privat- och processrätt har inställningen till utländsk offentlig rätt, och anspråk grundade på utländsk offentlig rätt, i huvudsak varit negativ och kommit till uttryck i den s.k. isolationsprincipen.
I kapitlen 4–6 undersöker författaren om kommersiella avtalstvister som påverkas av ekonomiska sanktioner faller inom ramen för Bryssel I-förordningens och Luganokonventionens materiella tillämpningsområde. Författaren undersöker EU-domstolens omfattande rättspraxis rörande tolkning av privaträttens område, som fastställer instrumentens materiella tillämpningsområde. Avtalstvister mellan kommersiella aktörer som involverar ekonomisk sanktionslagstiftning bör i allmänhet anses falla inom privaträttens område. När samma tvister faller utanför Bryssel/Lugano-regelverket får svenska domstolar avgöra sin behörighet enligt svenska internationellt processrättsliga normer. I de här fallen, konstaterar författaren, kan isolationsprincipen ha viss relevans vid den svenska domstolens ställningstagande till sin behörighet.
I kapitlen 7–9 utforskar författaren två olika metoder för att hantera ekonomiska sanktionsbestämmelser när domstolen ska ta ställning till deras effekter vid sakprövningen. Ett första alternativ är att klassificera de ekonomiska sanktionerna som internationellt tvingande regler enligt artikel 9 i Rom I-förordningen. Det andra alternativet är att ta hänsyn till sanktionerna som faktiska omständigheter vid tillämpningen av avtalsstatutets materiella normer, t.ex. som force majeure. Vilket tillvägagångssätt domstolen bör välja beror på de ekonomiska sanktionernas ursprung och deras relation till tvisten.
Läs mer om Gunnar Bramstångs avhandling i universitetets forskningsportal.
Anastasiya Kotova
On Mute Compulsion, Ideology, and Corporate Harm: a Marxist Reading of International Corporate Criminal Responsibiltiy.
Datum för disputationen: 12 december
Fakultetsopponent: docent Robert Knox, University of Liverpool
Ämne: Folkrätt
Abstrakt
International corporate criminal responsibility has been discussed by scholars and practitioners as an avenue for bringing corporations to account for some of their wrongdoing for more than two decades. This thesis focuses on international corporate criminal responsibility in relation to a broad concept of corporate harm. It sets out to clarify the relationship between the corporate form, the production of corporate harm, and the operation of legal discourse on international corporate criminal responsibility. Drawing on recent contributions to Marxist theory on the relationship between capitalism and nature and on mute compulsion, the thesis presents an argument that corporate harm is necessarily produced in the course of corporate operations. It then presents an analysis the relationship between mute compulsion and ideology and demonstrates the contribution of international corporate criminal responsibility to the reproduction of the corporate form. The ideology critique of international corporate criminal responsibility demonstrates, based on a close textual analysis of the legal arguments, how the corporate form is naturalised and how ubiquitous and systemic harm, produced by corporations, is normalised through the focus on ‘complicity in atrocity’. It is further argued that embedding international corporate criminal responsibility in the existing legal and institutional framework of the International Criminal Court, in addition to privileging exceptional instances of corporate complicity in atrocity, contributes to strengthening the hegemonic standing of international criminal law as a body of rules indispensable to addressing a whole range of pressing societal issues. Since the focus on the International Criminal Court structures the conversation around international corporate criminal responsibility, the thesis identifies key ideological narratives surrounding the operation of the Court. Finally, the thesis addresses the initiative to criminalise ecocide by including it in the material scope of the International Criminal Court as a way to address environmental harm – the kind of systemic, ubiquitous harm that international criminal law elides by focusing on atrocity crimes. The joint reading of international corporate criminal responsibility and the initiative to criminalise ecocide demonstrates that choosing international criminal law as the framework for action inevitably results in the privileging of spectacular harm. Thus, the thesis demonstrates the naturalisation and normalisation of corporate harm through the international criminal law framework, pointing to its inadequacy as an avenue for reducing and preventing corporate harm.
Läs mer om Anastasiya Kotovas avhandling i universitetets forskningsportal.
Julia Björverud
Offentlighetsprincipen: Lagstiftarens avvägningar mellan handlingsoffentlighet och sekretess 1809-1980.
Datum för disputationen: 17 december
Fakultetsopponent: professor Dag Michalsen, Oslo Universitet
Ämne: Rättshistoria.
Abstrakt
Sverige var det första landet i världen att införa regler om insyn i det allmännas verksamhet - redan 1766 infördes offentlighetsprincipen som en del av 1766 års TF. Denna vid tiden helt unika lagstiftning har sedan dess inneburit att Sverige under en majoritet av de senaste 250 åren haft offentlighet och insyn som huvudregel för det allmännas verksamhet. Det utmärkande rättsliga arv som offentlighetsprincipen utgör har bidragit till att principen över tid fått en särskild ställning i lagstiftningen och blivit en central del av den svenska rättsidentiteten. Den långa traditionen av insyn i och kontroll av det allmännas verksamhet lyfts ofta fram som en förklaring till den stabila samhällsutvecklingen i Sverige. Reglerna antas ha bidragit till ett stärkt förtroende genom en ökad allmän insyn och begränsning av missbruk och korruption.
Trots dess särställning och betydelse för den svenska rätts- och samhällsutvecklingen har det skrivits förhållandevis lite om den historiska utvecklingen av offentlighetsprincipen under de 250 år som gått sedan den infördes. Vad har egentligen hänt med lagstiftningen om handlingsoffentlighet under perioden? I avhandlingen undersöks vilka förändringar som föreslagits och genomförts av den rättsliga regleringen av offentlighetsprincipen, och vilka föreställningar och värden som påverkat lagstiftaren, under perioden 1809-1980. De mönster som identifieras som kännetecknande för rättsutvecklingen på området ligger vidare till grund för en analys av hur offentlighetsprincipens historiska framväxt påverkar den gällande rätten.
