Webbläsaren som du använder stöds inte av denna webbplats. Alla versioner av Internet Explorer stöds inte längre, av oss eller Microsoft (läs mer här: * https://www.microsoft.com/en-us/microsoft-365/windows/end-of-ie-support).

Var god och använd en modern webbläsare för att ta del av denna webbplats, som t.ex. nyaste versioner av Edge, Chrome, Firefox eller Safari osv.

Disputationer 2024

Lovisa Häckner Posse

Integrationskrav i domstol - En studie av hur svenska migrationsdomstolar förhåller sig till nationella politiska ambitioner och övernationella rättskällor

Datum för disputationen: 2 maj
Fakultetsopponent: Professor Gregor Noll,  Göteborgs universitet                             Ämne: Offentlig rätt

Abstract

Samhällsintegration är en viktig del av dagens migrationskontrollsystem. Den här avhandlingen undersöker vad som händer när integrationspolitiken får genomslag i domstolarna, genom att fokusera på hur Sveriges migrationsdomstolar (som är en del av förvaltningsdomstolarna) tillämpar försörjnings- och bostadskraven för familjeåterförening. Avhandlingen kretsar kring en vanlig diskussion i den juridiska litteraturen, nämligen om svenska förvaltningsdomstolar har blivit mindre upptagna av att driva nationella politiska mål och om internationaliseringen av den svenska rättsordningen har begränsat den nationella lagstiftarens handlingsutrymme. Genom att undersöka när och hur migrationsdomstolarna hänvisar till och diskuterar rättskällor ges en djupare förståelse för förhållandet mellan domstolarna och nationella politiska mål. Avhandlingen utvärderar vidare om domstolarnas tillämpning överensstämmer med teorier i den juridiska litteraturen om hur svenska domstolar har anpassat sig till internationaliseringen av den svenska rättsordningen. De huvudsakliga slutsatserna är följande. För det första stämmer migrationsdomstolarnas tillämpning inte överens med de ovan nämnda teorierna i den juridiska litteraturen. För det andra är migrationsdomstolarnas tillämpning i linje med de nationella politiska mål som följde på 2015 års "flyktingkris", vilket innebär att domstolarna verkar ovilliga att ingripa i den svenska migrationspolitiken (t.ex. genom att använda EU-rättsliga och Europakonventionella argument). Slutligen skiljer sig migrationsdomstolarnas tillämpning från delar av de teorier om samhällsintegrationens funktion som har förts fram under senare år. I dessa teorier är samhällsintegrationen delvis kopplad till förekomsten av workfare-politiken, vilket bl.a. innebär att självförsörjning och självförbättring har blivit viktiga medborgerliga dygder. Domstolarna belönar i första hand icke-flexibilitet på arbetsmarknaden och hindrar försök till självförbättring, vilket tycks strida mot en workfare-logik. Avhandlingen belyser vidare att Sveriges migrationsdomstolar förstärker processer av social stratifiering.


Läs mer om Lovisa Häckner Posses avhandling i universitetets forskningsportal