Hedersdoktorer 2025

Marta Pertegás Sender

Professor Marta Pertegás Sender, universitetet i Maastricht, inledde sin karriär inom akademin som doktorand i Leuven och hon disputerade år 2000 på en avhandling om gränsöverskridande patentintrång. Som nydisputerad arbetade Marta som lärare och forskare vid universitetet i Antwerpen. Under perioden 2008-2017 var hon en permanent medlem av sekretariatet för Haagkonferensens om internationell privaträtt. Sedan 2018 är Marta professor (Holder of the Chair on Private International Law and Transnational Law) vid universitetet i Maastricht. Därutöver har hon kvar en mindre anställning vid universitetet i Antwerpen och hon är gästprofessor vid universitetet i Johannesburg (Sydafrika).

Sedan länge är Marta en välkommen gäst vid fakulteten och hon ingår i flera sammanhang där också fakulteten är representerad. Ett exempel är GEDIP/EGPIL (European Group of Private International Law) där Marta liksom Michael Bogdan är medlemmar. Marta skrev ett viktigt bidrag till Michael Bogdans festskrift och var en av talarna under den konferens som anordnades i samband med att festskriften överlämnades. Hon är numera samförfattare (tillsammans med Michael) till boken Concise introduction to EU Private International Law och hon leder forskningsprojektet FAMIMOVE (https://famimove.unimib.it) i vilket fakulteten har en aktiv del som nationell partner. FAMIMOVE handlar om att undersöka gränsytan mellan migrationsrätt och internationell privaträtt, med särskilt fokus på barns intresse och det är därmed ett projekt med en naturlig koppling till flera av fakultetens forskningsmiljöer. 

Marta är en internationellt erkänd auktoritet inom den internationella privaträtten och hon har mycket väl utvecklade internationella nätverk. Hon är därmed en strålande representant för fakulteten och som hedersdoktor  kommer hon helt visst att fortsätta att bidra till fakultetens verksamheter på ett sätt som kommer att gynna fakultets forskning, undervisning och samverkan.

Jeremias Adams-Prassl

Jeremias Adams-Prassl är professor vid universitetet i Oxford, med inriktning främst mot arbetsrätt och EU-rätt. Med sin djupa och breda ansats har hans forskning i skärningspunkten mellan innovationspolitik, teknologi och framtidens arbetsmarknader fått stort genomslag i forskarsamhället inom och utanför EUs gränser, och därtill utgjort en viktig kunskapsbas för lagstiftare, domstolar och internationella organisationer i många länder. 

Jeremias Adams-Prassl har i över tio år samverkat nära med professor Jenny Julén Votinius och senare också samverkat i olika sammanhang professor Xavier Groussot. Han har därigenom på ett betydelsefullt sätt bidragit till såväl Normaprogrammets forskningsmiljö rörande den normativa utvecklingen i den sociala dimensionen i ett europeiskt integrationsperspektiv, som till den EU-rättsliga forskningsmiljön. 

Han fick sin juristutbildning vid universiteten i Oxford (MA, DPhil) och Paris II (DSDFE) samt vid Harvard Law School (LL.M.), och disputerade år 2013 vid universitetet i Oxford. Han har därefter innehaft olika akademiska positioner vid universitetet i Oxford, vid St John’s College, Jesus College, samt, sedan år 2017, vid Magdalen College. Mellan 2017 och 2022 var han biträdande föreståndare för Institute of European and Comparative Law vid samma universitet, och han är för närvarande prodekan för forskning vid juridiska fakulteten tillsammans med professor Sanja Bogojević. Han har under en stor del av sin tid vistats som gästlärare och gästprofessor vid bland många andra University College London, Yale Law School, Columbia Law School, Melbourne Law School, universiteten i Wien och Hong Kong, Max Planck Institutet i Hamburg och Renmin Law School i Beijing.

Jeremias Adams-Prassl är en mycket produktiv och internationellt aktiv forskare. Hans forskningsintressen ligger inom arbetsrätten i nationellt, komparativt och EU-rättsligt perspektiv, samt inom EU-rätten i bred mening. Hans omfattande forskningsproduktion täcker så skilda fält som frågor som grundläggande rättigheter i EU-rätten, flygpassagerares rättigheter, fri rörlighet för arbetstagare och företag i EU och dess samverkan med strejkrätten, rättsekonomiska aspekter på den fragmentiserade arbetsmarknaden, och access to justice. Allra störst genomslag har dock den delen av hans forskning fått som handlar om plattformsekonomins etablering och utveckling i världen, och om hur inverkan av algoritmer och big data ska förstås och hanteras i arbetsrätten och diskrimineringsrätten. 

Jeremias Adams-Prassl har medverkat i och lett en rad stora komparativrättsliga forskningsprojekt. För närvarande leder han ett femårigt interdisciplinärt ERC-projekt om utbredningen och konsekvenserna av algoritmer i arbetslivet. Han är författare till över 100 artiklar och böcker utgivna av ledande internationella förlag – däribland den prisbelönta boken Humans as a Service: The Promise and Perils of Work in the Gig Economy (2018), som har översatts till flera språk, samt boken Great Debates in EU Law (med Professor Sanja Bogojević, 2021). Han är instiftare av och redaktör för bokserien EU Law in the Member States Series (Hart), där han även själv i samarbete med andra framstående forskare står bakom flera verk: om EUs rättighetsstadga (2020), om flygpassagerares rättigheter (2016) och om de rättliga konsekvenserna av EU-domstolens betydelsefulla domar Viking och Laval (2015). För sitt vetenskapliga arbete har han belönats med ett stort antal priser, däribland Wedderburn Prize, British Academy Rising Star Engagement Award och ESRC Outstanding Impact in Public Policy Prize. År 2020 mottog han det prestigefulla Philip Leverhulme-priset som delas ut för att uppmärksamma framstående forskare vars arbete har rönt internationellt erkännande och vars framtida karriär är exceptionellt lovande. 

Sedan 2012 har Jeremias Adams-Prassl kontinuerligt samverkat med Jenny Julén Votinius i flera olika EU-finansierade projekt om den europeiska arbetsrättens utveckling i ljuset av 2000-talets ekonomiska kris samt i ljuset av arbetsmarknadens digitalisering och plattformsekonomins framväxt. Dessa projekt har bedrivits inom ramen för forskarnätverket Independent Network for Labour Law and Crisis Studies, som involverar arbetsrättsforskare från ett femtontal EU-länder och där Jeremias Adams-Prassl tillsammans med Jenny Julén Votinius har ingått i styrgruppen för nätverket. De fleråriga projekten Which Securites for Which Workers in Times of Crisis; Collective Bargaining in Times of Crisis; samt Gig-Economy and Collective Bargaining¸har resulterat i en mängd publikationer och flertalet internationella konferenser. I detta sammanhang bör särskilt nämnas The Contents of Collective Bargaining in the Gig Economy som i december år 2019 hölls vid Juridiska fakulteten. Under senare år har Jeremias Adams-Prassl även på olika sätt samverkat med Xavier Groussot, så bland annat på området ’Regulation of Emerging technologies’, i samband med utgivningen av boken Great Debate in EU law, samt i Juridiska fakultetens EU Law Discussion Group, där han till forskare och mastersstudenter delat med sig av sina erfarenheter och vetenskapliga resultat i frågor som rör innovationsteknologi med anledning av det då pågående arbetet med den nu antagna EU-rättsliga AI-förordningen.

Jeremias Adams-Prassl är en internationellt mycket framstående forskare med djup kunskap inom frågor på det EU-rättsliga och europeiska arbetsrättsliga området med en unik och efterfrågad interdisciplinär kompetens mot innovationspolitisk och teknologi. Hans forskning visar prov på mycket stor medvetenhet om de politiska sammanhang som samspelar med rättsutvecklingen i EU och Europas länder, och om de stora problemkomplex som den snabba teknologiska utvecklingen och AI ger upphov till i den arbetsrättsliga kontexten. Han är en hängiven forskare som med tvärvetenskaplig ansats och i samverkan med forskare från hela världen ständigt utvecklar nya angreppssätt för att tydliggöra komplicerade sammanhang där tidigare forskning ibland helt saknas. Han har därtill en enastående förmåga att med analytisk skärpa identifiera de frågor som kan föra den vetenskapliga diskussionen framåt på de punkter där det behövs som mest.