Webbläsaren som du använder stöds inte av denna webbplats. Alla versioner av Internet Explorer stöds inte längre, av oss eller Microsoft (läs mer här: * https://www.microsoft.com/en-us/microsoft-365/windows/end-of-ie-support).

Var god och använd en modern webbläsare för att ta del av denna webbplats, som t.ex. nyaste versioner av Edge, Chrome, Firefox eller Safari osv.

Porträtt av Yana Litins'ka. Foto.

Yana Litins'ka

Universitetslektor

Porträtt av Yana Litins'ka. Foto.

Climbing the Tower of Babel: Obligations for Swedish Healthcare to Use Interpretation Services for Migrants

Författare

  • Yana Litins'ka

Summary, in Swedish

Svensk hälso- och sjukvård står inför stora utmaningar rörande kommunikation med patienter. En del av dessa utmaningar är kopplade till situationer där patienter, såsom asylsökande eller papperslösa, inte själva behärskar svenska språket. Användning av tolktjänster kan vara nödvändigt i sådana situationer. I denna artikel undersöks vårdgivarens och vårdpersonalens skyldigheter i tre situationer, nämligen, när patienten kräver tolkanvändning, när patienten vägrar tolkanvändning och när patienten inte uttrycker någon åsikt angående tolkbehov. Artikeln fokuserar på åtaganden enligt internationella konventioner om mänskliga rättigheter samt svensk allmän och speciell förvaltningsrätt. I artikeln diskuteras även regionernas tolkning av skyldigheten att erbjuda tolk. Undersökningen görs med hjälp av traditionell rättsdogmatisk metod. I artikeln dras slutsatserna att patientens vilja att ha tillgång till tolktjänster ska respekteras enligt svensk rätt, men den har inte avgörande betydelse enligt internationella åtaganden om mänskliga rättigheter. Både nationell och internationell rätt tillåter vårdgivarna att bortse från patientens önskemål om att avstå från tolkanvändning, om användning av tolk är nödvändigt för att rädda patientens liv eller hälsa. Samtidigt innebär åtaganden enligt internationella konventioner ett ansvar för regionerna att utreda orsakerna till varför patienten vägrar tolktjänster och tillhandhålla nödvändiga anpassningar. I situationer där patienter inte utrycker någon åsikt kring användningen av språktolk, ska tolkning tillhandhållas där det bedöms nödvändigt för att säkerställa patientens självbestämmande och integritet i vården. I artikeln framhävs även att regioner sällan har riktlinjer om hälso- och sjukvårdspersonalens skyldigheter att anlita tolk och de få riktlinjer som finns ser olika ut i olika delar av landet. Detta kan resultera i stora regionala skillnader i vårdtillgängligheten för asylsökande och papperslösa, samt förvirring för vårdpersonalen huruvida de är skyldiga att använda en språktolk eller ej. För att säkerställa patienters möjligheter att få vård av god kvalité, rekommenderas i artikeln att Socialstyrelsen tar fram en nationell vägledning för att klargöra vårdgivarnas och vårdpersonalens skyldigheter i de utmanande situationer som uppstår inom vården.

Avdelning/ar

  • Rätt och utsatthet
  • Mänskliga rättigheter
  • Norma Research Programme
  • Health Law
  • Offentlig rätt
  • Juridiska institutionen

Publiceringsår

2021

Språk

Engelska

Sidor

149-178

Publikation/Tidskrift/Serie

Nordisk socialrättslig tidskrift

Issue

27-28

Dokumenttyp

Artikel i tidskrift

Förlag

Santérus förlag

Ämne

  • Law

Nyckelord

  • Interpreters
  • Healthcare
  • Asylum seekers
  • Consent
  • Refusal
  • Human rights
  • Positive obligations
  • Administrative law
  • Undocumented migrant
  • Tolkar
  • Mänskliga rättigheter
  • Medicinsk rätt
  • Samtycke
  • Vägran
  • Asylsökande
  • Papperslösa
  • Förvaltningsrätt
  • Positiv förpliktelse
  • Migration

Status

Published

Projekt

  • The right to access healthcare services for asylum seekers

Forskningsgrupp

  • Law and Vulnerabilities
  • Human Rights Law
  • Norma Research Programme
  • Health Law
  • Public Law

ISBN/ISSN/Övrigt

  • ISSN: 2000-6500