Yana Litins'ka
Universitetslektor
Folkrätten i svensk medicinsk rätt
International Law in Swedish Medical Law
Författare
Summary, in Swedish
Medicinsk rätt är ett brett rättsområde som behandlar juridiska aspekter på medicinsk verksamhet av olika slag. Historiskt har regleringen av medicinsk verksamhet fokuserat på nationella utmaningar. Krig och kriser har blivit viktiga väckarklockor för internationalisering av medicinsk rätt och skapandet av folkrättsliga regler på området. Behovet att skydda skadade personer under krig, liksom medicinsk personal, har uttryckts i normer för internationell humanitär rätt. För att begränsa spridningen av vissa infektionssjukdomar i Europa upprättades år 1892 ett internationellt fördrag som standardiserade reglerna för karantän. En ny varning om behovet av att hantera medicinskrättsliga frågor på internationell nivå uppkom i och med händelserna under andra världskriget och internationella regelverk om mänskliga rättigheter utvecklades i dess efterdyningar. Världen över uppmärksammades de hemska medicinska experiment som hade utförts utan forskningspersonernas samtycke. Som ett resultat av detta fastställde artikel 7 i FN:s internationella konvention om medborgerliga och politiska rättigheter ett förbud mot tortyr och icke-frivilliga experimentella medicinska behandlingar. Även rätten till hälsa kom direkt till uttryck i internationella konventioner efter andra världskriget. I dagsläget anses det materiella skyddet för mänskliga rättigheter öka, och majoriteten av de befintliga mänskliga rättigheterna har nära samband med frågor som adresseras inom medicinsk rätt.
Detta kapitels syfte är att analysera vilken betydelse folkrätten har inom svensk medicinsk rätt. Fokus ligger på internationella mänskliga rättigheter och det internationella hälsoreglementet. Kapitlet fokuserar på den del av den medicinska rätten som behandlar relationerna mellan patienter och hälso- och sjukvårdspersonal eller vårdgivare, samt smittskyddsfrågor. Syftet med kapitlet är inte att ge en utförlig redogörelse för hur olika internationella dokument har använts inom svensk medicinsk rätt, utan att klargöra betydelsen av folkrättsliga åtaganden på ett mer övergripande sätt och spana efter trender och utvecklingslinje.
Detta kapitels syfte är att analysera vilken betydelse folkrätten har inom svensk medicinsk rätt. Fokus ligger på internationella mänskliga rättigheter och det internationella hälsoreglementet. Kapitlet fokuserar på den del av den medicinska rätten som behandlar relationerna mellan patienter och hälso- och sjukvårdspersonal eller vårdgivare, samt smittskyddsfrågor. Syftet med kapitlet är inte att ge en utförlig redogörelse för hur olika internationella dokument har använts inom svensk medicinsk rätt, utan att klargöra betydelsen av folkrättsliga åtaganden på ett mer övergripande sätt och spana efter trender och utvecklingslinje.
Avdelning/ar
- Juridiska institutionen
- Health Law
- Norma Research Programme
- Mänskliga rättigheter
- Rätt och utsatthet
Publiceringsår
2023-06
Språk
Svenska
Publikation/Tidskrift/Serie
Folkrätten i svensk rätt
Dokumenttyp
Del av eller Kapitel i bok
Förlag
Studentlitteratur AB
Ämne
- Law
Nyckelord
- International Health Regulation
- Human rights
- Right to health
- Freedom from torture
- Swedish law
- Right to liberty
- Rights of the child
- ECHR
- Right to life
- Public law
- Medical law
- Supervision
- Access to rights
- Medicinsk rätt
- Folkrätt
Status
Inpress
Projekt
- Improved preparedness for future pandemics and other health crises through large-scale disease surveillance
Forskningsgrupp
- Health Law
- Norma Research Programme
- Human Rights Law
- Law and Vulnerabilities