Tova Bennet
Biträdande universitetslektor
Dömd utan att förstå
Författare
Redaktör
- Andreas Anderberg
- Laura Ervo
- Eleonor Kristoffersson
Summary, in Swedish
En intellektuell funktionsnedsättning är en sårbarhetsfaktor förknippad
med diskriminering, stigmatisering och andra former av
utsatthet. Att säkerställa att personer med intellektuell funktionsnedsättning
får sina intressen och rättigheter tillgodosedda i alla delar av
rättssystemet är angeläget. Straffsystemet omfattar flera av samhällets
mest ingripande verktyg och gör anspråk på att fastställa skuld
och utdöma straff efter förtjänst. Hur vanligt är det att personer med allvarlig intellektuell funktionsnedsättning åtalas och döms för brott? Vad finns det för möjligheter att undvika en brottmålsprocess när den som misstänks har en allvarlig intellektuell funktionsnedsättning? Och vilken betydelse kan (och bör) en
intellektuell funktionsnedsättning ha vid den rättsliga prövningen?
I föreliggande text tar jag mig an dessa frågor med ambitionen att
kartlägga kunskapsluckorna, diskutera kritik som riktats mot det svenska rättssystemet och identifiera centrala frågor för vidare undersökning. Texten innehåller definition och beskrivning av intellektuell funktionsnedsättning i straffrättslig kontext. Därefter presenteras en översikt över de straffrättsliga regler och
bedömningar som aktualiseras, samt en genomgång av de utredningar
och lagförslag som diskuterats rättspolitiskt gällande lagöverträdare
med intellektuell funktionsnedsättning. Avslutningsvis diskuteras centrala
frågor och förutsättningar för en mer omfattande vetenskaplig
undersökning av rättstillämpningen. Min analys visar på flera brister i den rådande ordningen och på behovet av en mer utförlig kartläggning av hur personer med intellektuell funktionsnedsättning åtalas, döms och straffas i Sverige.
med diskriminering, stigmatisering och andra former av
utsatthet. Att säkerställa att personer med intellektuell funktionsnedsättning
får sina intressen och rättigheter tillgodosedda i alla delar av
rättssystemet är angeläget. Straffsystemet omfattar flera av samhällets
mest ingripande verktyg och gör anspråk på att fastställa skuld
och utdöma straff efter förtjänst. Hur vanligt är det att personer med allvarlig intellektuell funktionsnedsättning åtalas och döms för brott? Vad finns det för möjligheter att undvika en brottmålsprocess när den som misstänks har en allvarlig intellektuell funktionsnedsättning? Och vilken betydelse kan (och bör) en
intellektuell funktionsnedsättning ha vid den rättsliga prövningen?
I föreliggande text tar jag mig an dessa frågor med ambitionen att
kartlägga kunskapsluckorna, diskutera kritik som riktats mot det svenska rättssystemet och identifiera centrala frågor för vidare undersökning. Texten innehåller definition och beskrivning av intellektuell funktionsnedsättning i straffrättslig kontext. Därefter presenteras en översikt över de straffrättsliga regler och
bedömningar som aktualiseras, samt en genomgång av de utredningar
och lagförslag som diskuterats rättspolitiskt gällande lagöverträdare
med intellektuell funktionsnedsättning. Avslutningsvis diskuteras centrala
frågor och förutsättningar för en mer omfattande vetenskaplig
undersökning av rättstillämpningen. Min analys visar på flera brister i den rådande ordningen och på behovet av en mer utförlig kartläggning av hur personer med intellektuell funktionsnedsättning åtalas, döms och straffas i Sverige.
Avdelning/ar
- Juridiska institutionen
- Health Law
- Rätt och utsatthet
Publiceringsår
2023
Språk
Svenska
Publikation/Tidskrift/Serie
Med unga i fokus : festskrift till Kerstin Nordlöf
Dokumenttyp
Del av eller Kapitel i bok
Förlag
Iustus förlag
Ämne
- Law
Nyckelord
- Intellektuell funktionsnedsättning
- Straffansvar
- Tillräknelighet
- Rättspsykiatri
- Straffrätt
- Criminal law
Status
Published
Forskningsgrupp
- Health Law
- Law and Vulnerabilities
ISBN/ISSN/Övrigt
- ISBN: 978-91-7737-195-3