Henrik Wenander
Dekan
Den svenska förvaltningsmodellen och EU-rättsliga krav på oberoende myndigheter
Författare
Summary, in Swedish
Denna europapolitiska analys handlar om den svenska förvaltningsmodellen och hur den fungerar i förhållande till EU-rättsliga krav på oberoende myndigheter. Bakgrunden är att EU:s sekundärrätt ibland kräver att nationella förvaltningsmyndigheter som genomför EU-rätten ska vara oberoende. De tydligaste kraven handlar om tillsynsmyndigheter för dataskydd i allmänna dataskyddsförordningen (GDPR).
Den svenska lagstiftningen har ofta utgått från att krav på oberoende myndigheter kan uppfyllas enkelt eftersom svenska förvaltningsmyndigheter alltid är organiserade fristående från regeringen och dessutom är skyddade i grundlag mot påverkan. Samtidigt har utvecklingen av praxis i EU-domstolen visat att EU-rättens krav kan vara mer komplexa, bland annat avseende informella kontakter och informationsutbyte.
Analysen drar slutsatsen att den svenska förvaltningsmodellen ger ett gynnsamt utgångsläge för att uppfylla EU-rättsliga krav på oberoende förvaltningsmyndigheter. Samtidigt visar analysen att de svenska förvaltningsmyndigheternas självständiga organisation och skydd från påverkan enligt regeringsformen inte på ett heltäckande sätt uppfyller alla krav på oberoende myndigheter. Detta gäller särskilt krav på fullständigt oberoende i GDPR, där EU-domstolens rättspraxis begränsar utrymmet för informella kontakter och informationsutbyte mellan regeringsnivån och myndigheterna. Här finns behov av att förstärka oberoendet för förvaltningsmyndigheterna. Vidare kan myndighetschefernas ställning i förhållande till regeringen behöva stärkas så att de undantas från bestämmelser om förflyttning.
Den svenska lagstiftningen har ofta utgått från att krav på oberoende myndigheter kan uppfyllas enkelt eftersom svenska förvaltningsmyndigheter alltid är organiserade fristående från regeringen och dessutom är skyddade i grundlag mot påverkan. Samtidigt har utvecklingen av praxis i EU-domstolen visat att EU-rättens krav kan vara mer komplexa, bland annat avseende informella kontakter och informationsutbyte.
Analysen drar slutsatsen att den svenska förvaltningsmodellen ger ett gynnsamt utgångsläge för att uppfylla EU-rättsliga krav på oberoende förvaltningsmyndigheter. Samtidigt visar analysen att de svenska förvaltningsmyndigheternas självständiga organisation och skydd från påverkan enligt regeringsformen inte på ett heltäckande sätt uppfyller alla krav på oberoende myndigheter. Detta gäller särskilt krav på fullständigt oberoende i GDPR, där EU-domstolens rättspraxis begränsar utrymmet för informella kontakter och informationsutbyte mellan regeringsnivån och myndigheterna. Här finns behov av att förstärka oberoendet för förvaltningsmyndigheterna. Vidare kan myndighetschefernas ställning i förhållande till regeringen behöva stärkas så att de undantas från bestämmelser om förflyttning.
Avdelning/ar
- Juridiska institutionen
Publiceringsår
2024
Språk
Svenska
Publikation/Tidskrift/Serie
SIEPS op
Issue
2024:8epa
Fulltext
Länkar
Dokumenttyp
Rapport
Förlag
Svenska institutet för europapolitiska studier
Ämne
- Law (excluding Law and Society)
- Law
Nyckelord
- Förvaltingsrätt
- Konstitutionell rätt
- EU-rätt
- Oberoende myndigheter
- Constitutional law
- EU law
Status
Published
ISBN/ISSN/Övrigt
- ISSN: 1651-8942