Webbläsaren som du använder stöds inte av denna webbplats. Alla versioner av Internet Explorer stöds inte längre, av oss eller Microsoft (läs mer här: * https://www.microsoft.com/en-us/microsoft-365/windows/end-of-ie-support).

Var god och använd en modern webbläsare för att ta del av denna webbplats, som t.ex. nyaste versioner av Edge, Chrome, Firefox eller Safari osv.

Porträtt av Anna Nilsson. Foto

Anna Nilsson

Biträdande universitetslektor

Porträtt av Anna Nilsson. Foto

Etikprövningslagen och funktionsrättskonventionen: normkonflikter och reformbehov

The Swedish Ethics Review Act and the CRPD: Norm conflicts and need for legal reform

Författare

  • Anna Nilsson
  • Linus Broström

Summary, in English

Huvudsyftet med etisk reglering av forskning på människor har alltid varit att skydda dessa. Vissa grupper, såsom personer med nedsatt beslutsförmåga, har setts som sårbara och därför i behov av särskilda skyddsregler. Nyligen har dessa regler kritiserats för att vara överbeskyddande, försvåra viktig forskning, och bryta mot mänskliga rättigheter, såsom FN:s Konvention om rättigheter för personer med funktionsnedsättning (funktionsrättskonventionen). Sverige har tillträtt denna konvention och därmed förbundit sig till att vidta de åtgärder som krävs för att förverkliga dess normer. En grundläggande sådan åtgärd är att undersöka om svensk lagstiftning överensstämmer med konventionens normer och göra de ändringar som krävs för att uppnå normharmoni. Lagen (2003:460) om etikprövning av forskning som avser människor (etikprövningslagen) är en av de lagar som behöver utredas och reformeras. Artikeln diskuterar på vilket sätt etikprövningslagen, och särskilt dess bestämmelser om forskning som involverar vuxna personer med nedsatt beslutsförmåga, kan komma i konflikt med funktionsrättskonventionen. Principer som respekt för självbestämmande, icke-diskriminering, tillgänglighet och inkludering i samhället genomsyrar konventionens regler, medan etikprövningslagen snarare tar fasta på behovet av att skydda forskningsdeltagare från att komma till skada. Artikeln redogör inte bara för de specifika konflikter som dessa olika perspektiv ger upphov till, utan diskuterar också hur etikprövningslagen skulle kunna revideras för att bättre leva upp till funktionsrättskonventionen och fortfarande ge sårbara forskningsdeltagare ett tillräckligt gott skydd.

Avdelning/ar

  • Juridiska institutionen
  • Health Law
  • Mänskliga rättigheter
  • Folkrätt
  • LU profilområde: Mänskliga rättigheter
  • Rätt och utsatthet
  • Samhällsvetenskapliga fakultetskansliet
  • Medicinsk etik

Publiceringsår

2023-05

Språk

Svenska

Sidor

179-205

Publikation/Tidskrift/Serie

Förvaltningsrättslig tidskrift

Issue

2

Dokumenttyp

Artikel i tidskrift

Förlag

Stockholm : Förvaltningsrättslig tidskrift

Ämne

  • Law

Nyckelord

  • Public administrative law
  • Förvaltningsrätt
  • Etikprövningslagen
  • Funktionsrättskonventionen
  • Samtycke
  • Diskriminering
  • Rättslig handlingsförmåga

Status

Published

Forskningsgrupp

  • Health Law
  • Human Rights Law
  • Public International Law
  • Law and Vulnerabilities

ISBN/ISSN/Övrigt

  • ISSN: 0015-8585