Samlingen

Boksamlingen kommer främst från en rad kommittéer, beredningar och kommissioner som arbetade med att reformera den svenska lagstiftningen under perioden 1811-1974. Parallellt med dessa fanns andra kommittéer, och en del av deras böcker kan ha hamnat i boksamlingen.

Den första kommittén är Lagkommittén, som arbetade 1811-1841. Den hade som uppgift att lämna förslag på nya lagar på civilrättens, straffrättens och processrättens områden. Mot slutet av perioden arbetade den s.k. tablåkommittén med att göra överskådliga jämförelser mellan gällande lagar och de föreslagna lagarna.

En lagberedning arbetade 1841-1851 med att gå igenom lagförslagen. Denna beredning kom sedan att kallas Gamla lagberedningen. Trots allt detta arbete med förnyelse av lagarna blev resultatet enbart mindre ändringar inom civilrätten. På straffrättens område ledde arbetet dock fram till en ny strafflag 1864.

På 1870-talet togs tanken på lagreformer upp igen. Justitiedepartementets lagbyrå arbetade en kort tid, 1871-1874, men sedan tillsattes Nya lagberedningen, som arbetade 1874-1894. Förslag till ny utsökningslag, ett principbetänkande om rättegångsväsendets ombildning, och ett antal förslag på civilrättens område, blev resultatet av Gamla lagberedningens arbete. Förstärkta lagberedningen var en större kommitté som 1884-1887 granskade Gamla lagberedningens principbetänkande 1884 om rättegångsväsendets ombildning.

Under en kort period, 1895-1902, återfördes arbetet till Justitiedepartementets lagbyrå. Sedan inrättades åter Lagberedningen, som under perioden 1902-1974 arbetade med framför allt civilrättsliga och utsökningsrättsliga frågor. Parallellt med detta arbetade andra kommittéer med straffrättsliga frågor.

På processrättens område arbetade särskilda kommittéer. År 1911 inrättades Processkommissionen, som lade fram tre slutbetänkanden 1926. År 1932 inrättades Processlagberedningen, som slutförde sitt arbete 1944. Detta ledde fram till den rättegångsbalk som trädde i kraft 1948 och som fortfarande gäller.