Denna kurs är uppdelad i tre delkurser:

• Delkursen Introduktion till juridiken behandlar grunderna i praktisk juridisk metod
• Delkursen Allmän rättslära handlar om rättsordningens grundläggande beståndsdelar och uppbyggnad
• Delkursen Konstitutionell rätt behandlar det svenska statsskicket och grunderna för samarbetet i Europeiska unionen

Varje delkurs innehåller examinationsmoment som genomförs innan nästa delkurs påbörjas. Det slutliga kursbetyget är ett sammanläggningsbetyg av resultaten från delkurserna Allmän rättslära och Konstitutionell rätt. 

Kursen inleds med en kort introduktion till det svenska rättssystemet, främst grunderna i civil- och processrätt. I allmän rättslära diskuteras för rättsvetenskapen centrala teoretiska och metodologiska frågor. Vad innebär det till exempel att något är gällande rätt? När kan man säga att en lag är rättvis? Vad gör jurister när de tolkar lagen? Hur kan den juridisk argumentation vara övertygande? Inom kursen konstitutionell rätt studeras de rättsliga ramarna för det demokratiska statsskicket, bland annat när det gäller maktutövning i riksdag, regering, myndigheter samt EU:s institutioner, skyddet för mänskliga fri- och rättigheter, lagstiftningsprocessen och kontrollen av den offentliga makten. 

• Schema för vårterminen 2024 (visas i TimeEdits schemavy)
• Kursplan för kurs LAGA01 (visas som PDF)
• Litteraturlista för kurs LAGA01 (visas som PDF)

Schemat är preliminärt fram till kursstart. 

Delkursansvariga:

• Introduktion till juridiken: universitetslektor Lena Wahlberg
• Allmän rättslära: universitetslektor Lena Wahlberg
• Konstitutionell rätt: professor Vilhelm Persson

Kursen omfattar de grundläggande rättsreglerna inom den centrala förmögenhetsrättens område. Utöver att behandla det nationella regelverket belyser kursen också det förmögenhetsrättsliga området utifrån såväl ett internationellt som ett genusperspektiv.

Kursen är baserad på följande moment:

• Allmän avtalsrätt - med fokus på regler om avtals ingående, avtalsslut genom mellanman (särskilt fullmakt), ogiltighet och jämkning av avtal samt tolkning och utfyllning av avtal.
• Särskild avtalsrätt - inledningsvis behandlas reglerna om offentlig upphandling, härefter läggs fokus på de regler som är anknutna till de avtalstyper som förekommer vid köp av lös egendom, köp av fast egendom, avtal om tjänst och hyra av lösa saker samt gåva, saklån och vederlagsfria tjänster.
• Internationell avtalsrätt - med fokus på regler rörande avtals- och köprättsliga problem som kan uppkomma när avtalsparterna har anknytning till olika rättsordningar.
• Skadeståndsrätt - med fokus på vilken skadeståndsrättsliga reglering en skada är hänförlig till och hur man skiljer inomobligatoriska skadeståndssituationer från utomobligatoriska. Undervisningen utgår från skadeståndslagen samt de skaderättsliga regler som aktualiseras vid trafik-, produktansvar- och miljöskador.
• Försäkringsrätt - med fokus på försäkringstyper inom den privata försäkringssfären och hur ett försäkringsavtal är uppbyggt. Särskilt behandlas försäkringstagarens huvud- respektive biförpliktelser samt vilka konsekvenserna kan bli av ett avtalsbrott.
• Fordringsrätt - med fokus på regler som berör fordrans uppkomst, skuldebrevsrätt och frågor om hur fordringar upphör.
• Fastighetsrätt - med fokus på de regler som anknyter till såväl fastighetsbegreppet som kriterier för vad som utgör fastighetstillbehör samt på de regler som styr förvärv av fast egendom. Vidare fokuseras på reglerna rörande panträtt i fast egendom samt sakrättsliga regleringar som rör godtrosförvärv av rätt till fast egendom respektive vissa bestämmelser avseende hanteringen av fast egendom i obeståndsrättsliga sammanhang.
• Marknadsföringsrätt - med fokus på regleringar inom det marknadsföringsrättsliga regelverket samt sambandet mellan marknadsföringsrätten och angränsande rättsområden inom den allmänna förmögenhetsrätten.
• Immaterialrätt - med fokus på regler beträffande upphovsrätt, patenträtt, mönsterrätt respektive varumärkesrätt avseende vad som skyddas, vem skyddet tillkommer, skyddets uppkomst samt ensamrätten innefattande undantag och inskränkningar i denna. Vidare behandlas reglerna om sanktioner vid intrång i de olika immateriella rättigheterna.
• Obeståndsrätt - med fokus på regler inom förmögenhetsrätten där utsökningsrättsliga, exekutionsrättsliga och konkursrättsliga problem kan uppkomma samt grundläggande regler inom obeståndsrätten som därvid aktualiseras.
• Sakrätt - med fokus på regler avseende godtrosförvärv, skydd mot krav på egendomen från överlåtarens eller förvärvarens borgenärer samt kredit- och därtill hörande säkerhetsrättsliga aspekter (främst pant).

• Schema för vårterminen 2024 (visas i TimeEdits schemavy)
• Kursplan för kurs LAGB01 (visas som PDF)
• Litteraturlista för kurs LAGB01 (visas som PDF)

Schemat är preliminärt fram till kursstart.

Kursföreståndare: universitetslektor Eva Lindell-Frantz

Kursen omfattar delämnena associationsrätt och konkurrensrätt. Syftet är att inhämta kunskap om och förståelse för centrala regleringar inom associations- och konkurrensrättens område, samt att inhämta introducerande kunskap om relevant företagsekonomi och rättsekonomi. Kursen omfattar nationell rätt, EU-rätt och internationell rätt på området. Det läggs stor vikt vid att kunna behärska relevant EU-rättsligt material. Materiellt sett utgör aktiebolaget och dess ägare den röda tråden genom kursens olika delämnen.

Associationsrätt

Associationsrätten omfattar de grundläggande reglerna i ABL, såsom reglerna om bolagets bildande och upphörande och bundet eget kapital, borgenärs- och minoritetsskyddsreglerna och sanktionsreglerna. Dessutom behandlas huvuddragen i regelsystemen för handelsbolag, enkla bolag, föreningar och stiftelser.

Konkurrensrätt

Syftet med ämnet är att du ska lära dig grundprinciperna inom konkurrensrätten. Det handlar om att du ska få god kunskap om marknadens spelregler och de ramar inom vilka aktörerna på marknaden kan agera. Det rör sig om nödvändig kunskap för att du ska kunna få en helhetsbild av företagandets förutsättningar. Du ska vidare få en förståelse för hur nämnda rättsområden hanteras i EG-rätten.

Ekonomi

Ekonomin utgör ingen självständig del utan har integrerats i associationsrätten. Till stor del syftar ekonomiinslagen till att öka förståelsen för associationsrätten. I första hand uppmärksammas den externa redovisningen med resultat och ekonomisk ställning. Det krävs inga detaljkunskaper i kontering. Målet med ämnes rättsekonomi är att sätta aktiebolagsrätten i ett större perspektiv. För att bättre förstå de problem som aktiebolagsrätten behandlar bör man känna till företagets funktion i det ekonomiska systemet, de särskiljande dragen hos aktiebolagen som utgör att denna bolagsform är den mest använda samt hur bolagsrätten passar in i detta perspektiv.

• Schema för vårterminen 2024 (visas i TimeEdits schemavy)
• Kursplan för kurs LAGC01 (visas som PDF)
• Litteraturlista för kurs LAGC01 (visas som PDF)

Schemat är preliminärt fram till kursstart.

Kursföreståndare: universitetslektor Niklas Selberg

Juridiken berör alla enskilda individer under någon fas i livet. Denna kurs behandlar den rättsliga regleringen av vardagslivet - reglerna kring familj och arbete samt de sociala förmånerna som är knutna till dessa områden.

Civilrättens sociala dimension innefattar regleringen kring familj, arbete och anknytande sociala förmåner. Det handlar om socialt betydelsefulla områden sedda ur den enskildes synvinkel, och en rättslig reglering av vardagslivets strukturer. Uttrycket "den sociala dimensionen" är hämtat från EU-rätten där det utgör det gemensamma namnet på de sociala och rättsliga ordningar som på ett omedelbart sätt berör enskilda individer. Målet är att kursen ska ge kunskap om de rättsliga strukturerna och instituten, inklusive centra lagstiftning, på svensk och EU-rättslig nivå. EU-rätten är särskilt betydelsefull på arbets- och socialförsäkringsrättens område. Kursen ska även ge förmåga att tillämpa och kritiskt analysera rättsreglerna. Studenternas kunskaper och färdigheter i juridisk metod fördjupas också genom aktiv medverkan i problemlösning och juridisk argumentation, med tonvikt på träning i muntlig framställning. Förmågan att genomföra en välstrukturerad juridisk analys följs också upp genom den avslutande skriftliga tentamen.

• Schema för vårterminen 2024 (visas i TimeEdits schemavy)
• Kursplan för kurs LAGC02 (visas som PDF)
• Litteraturlista för kurs LAGC02 (visas som PDF)

Schemat är preliminärt fram till kursstart.

Kursföreståndare: professor Jenny Julén Votinius

Områdesansvariga:

• Familjerätt: biträdande universitetslektor Kristian Gustafsson
• Arbetsrätt: professor Jenny Julén Votinius
• Socialförsäkringsrätt: biträdande universitetslektor Martina Axmin

Kursen behandlar centrala regler och rättsprinciper inom den offentliga rätten, rörande myndigheters och kommuners organisation, förfaranderegler och befogenheter, uttag av skatt och därmed om finansiering av den offentliga sektorn, och förhållandet mellan det allmänna och individen. De offentligrättsliga principerna är till stora delar gemensamma för kursens olika delområden men kan komma till utryck på olika sätt beroende på den rättsliga kontexten.

I kursen behandlas centrala ämnesområden inom förvaltningsrätten: allmän förvaltningsrätt, offentlighet och sekretess, kommunalrätt, förvaltningsprocessrätt, socialrätt, migrationsrätt, miljörätt inklusive planlagstiftning samt skatterätt.

• Schema för vårterminen 2024 (visas i TimeEdits schemavy)
• Kursplan för kurs LAGD01 (visas som PDF)
• Litteraturlista för kurs LAGD01 (visas som PDF)

Schemat är preliminärt fram till kursstart.

Kursföreståndare: universitetslektor Torvald Larsson

Kursen behandlar konfliktlösning i civilrättsliga tvister. Det handlar om tvister med tydlig svensk anknytning, men också om tvister med internationella kopplingar. Kursen behandlar både statlig och privat rättskipning och ska ge grundliga insikter om huvudprinciperna för civilprocessen inför domstol samt för skiljeförfarandet, förliknings- och medlingsförhandlingar samt utsökningsförfarandet. Kursen omfattar dessutom internationell privat- och processrätt. Den internationella privat- och processrätten bestämmer hur civilrättsliga rättsförhållanden med internationell karaktär ska behandlas. Hit räknas bland annat frågor rörande domstolars jurisdiktion, lagvalsfrågor samt frågor om erkännande och verkställighet av utländska rättsavgöranden.

• Schema för vårterminen 2024 (visas i TimeEdits schemavy)
• Kursplan för kurs LAGE01 (visas som PDF)
• Litteraturlista för kurs LAGE01 (visas som PDF)

Schemat är preliminärt fram till kursstart.

Kursföreståndare: universitetslektor Ulf Maunsbach

Kursen ger en helhetsbild av brottslighet samt kriminalpolitikens och straffrättspolitikens syfte och medel. Straffrätten är den del av rättssystemet som behandlar brott och straff. Den anger vilka handlingar som är kriminaliserande och vilka påföljder domstolarna kan utmäta. Straffprocessrätten innehåller bestämmelser för lagföring av brott.

Kursen ska dessutom ge allmänna insikter om rättskipningen i ett internationellt perspektiv, goda insikter i samspelet mellan materiell och formell rätt samt färdighet att muntligen redovisa källmaterial och egen argumentation i ämnesområdets frågor och övning i rättsfallstolkning och problemlösning. Ett kritiskt och vetenskapligt förhållningssätt betonas under kursen.

Kursen bygger på att studenterna studerar kurslitteraturen med stöd av schemalagda föreläsningar, seminarier och övningar. Kursen inleds med ett avsnitt med föreläsningar om de grundläggande aspekterna av straffrätten och straffprocessrätten samt allmänna frågor kring brottslighet och kriminalisering. Det inledande avsnittet innehåller även redovisning av en uppgift som studenterna löser och presenterar i grupp; detta är ett övningstillfälle. En veckas praktik ingår i kursens inledande avsnitt. Ett fördjupande avsnitt följer med föreläsningar och övningar som förutsätter att studenterna har arbetat med anvisat material inför varje undervisningstillfälle. Under detta avsnitt blir det ett ytterligare tillfälle för gruppredovisning, som denna gång blir ett examinationstillfälle. Kursen avslutas med en hemtentamen och en salstentamen.

Gruppredovisningen under det fördjupande avsnittet är ett examinationsmoment. Närvaro är obligatorisk och legitimationskontroll kommer göras. Studenterna bör inte planera något annat under dessa dagar. Därutöver finns det moment när viktig information endast ges vid det aktuella tillfället (markeras i schemat), till exempel introduktionen till kursen. Sådana moment är inte obligatoriska men personlig närvaro är särskilt viktig.

• Schema för vårterminen 2024 (visas i TimeEdits schemavy)
• Kursplan för kurs LAGE02 (visas som PDF)
• Litteraturlista för kurs LAGE02 (visas som PDF)

Schemat är preliminärt fram till kursstart.

Kursföreståndare: universitetslektor Christoffer Wong

Ett genomgående tema för folkrätten är staternas maktbefogenheter på och utanför sina respektive territorier. Under kursen kommer du alltså att få bekanta dig med bland annat normer om staters jurisdiktion och immunitet, om internationell sjöfart och utvinning av havens resurser, om skydd för utländska medborgare och investeringar, om staters bruk av internationellt våld, om mänskliga rättigheter, om staters ansvar för folkrättsstridiga handlingar, om skyddet för den naturliga miljön, och om skydd för krigsfångar, civila och andra utsatta grupper i väpnad konflikt, för att nu bara ta några exempel.

Folkrätt berör de rättsnormer som reglerar staters relationer till varandra. Vilka maktbefogenheter har stater på och utanför sitt territorium? Kursen omfattar också reglerna om folkrättens källor, staters bruk av internationellt våld, mänskliga rättigheter och om staters ansvar för folkrättsstridiga handlingar.

Undervisningen kommer ges både som föreläsningar och seminarier med tonvikten lagd på de senare.

• Schema för vårterminen 2024 (visas i TimeEdits schemavy)
• Kursplan för kurs LAGF01 (visas som PDF)
• Litteraturlista för kurs LAGF01 (visas som PDF)

Schemat är preliminärt fram till kursstart.

Kursföreståndare: universitetslektor Britta Sjöstedt

Kursen behandlar juridikens historia och komparativa aspekter. Under studierna av rättshistoria erhålls kunskap om rätten utveckling och förståelse för historiska likheter och skillnader mellan olika rättskulturer. Vid studier av den komparativa rätten behandlas frågor som rör de centrala dragen i några av världens viktigaste nationella rättssystem.

Inom rättshistoria studeras rättens utveckling, vilket ger en ökad förståelse för vår tids juridik. Inom den komparativa rätten jämförs olika länders rättssystem.

• Schema för vårterminen 2024 (visas i TimeEdits schemavy)
• Kursplan för kurs LAGF02 (visas som PDF)
• Litteraturlista för kurs LAGF02 (visas som PDF)

Schemat är preliminärt fram till kursstart.

Kursföreståndare: universitetslektor Elsa Trolle Önnerfors

Kursen avslutar grundutbildningen på juristprogrammet. Kursen utgörs av ett självständigt skriftligt arbete och fördjupning av kunskaperna inom ett specifikt rättsområde. Kursen syftar till att studenten ska erhålla fördjupad kunskap inom ett specifikt rättsområde, utveckla sin skriftliga framställningsförmåga, söka och värdera information samt göra rättsliga analyser. Ämnet för uppsatsen är valfritt och studenten tilldelas en handledare vid kursens start. 

Önskar du som student att bli omregistrerad på kursen ska du skicka in din ämnesvalsblankett till administratören för kursen på mejladress t6 [at] jur [dot] lu [dot] se enligt anvisningarna i schemat. Studenter som vill omregistrera sig blir antagna till kursen i mån av plats - besked om du blir omregistrerad eller ej får du av administratören innan kursstart. 

• Schema för vårterminen 2024 (visas i TimeEdits schemavy)
• Kursplan för kurs LAGF03 (visas som PDF)
• Bilaga till kursplan, riktlinjer för handledning och examination (PDF, 85 kB, ny flik)
• Litteraturlista för kurs LAGF03 (visas som PDF)

Schemat är preliminärt fram till kursstart.

Kursföreståndare: universitetslektor Per Nilsén

Kursens examensarbete är en obligatorisk kurs inom juristprogrammet. Examensarbetet utgörs av en uppsats som kan skrivas på antingen svenska eller engelska. Undervisningen sker huvudsakligen på svenska, men engelskspråkigt textmaterial kan förekomma. 

• Schema för vårterminen 2024 (visas i TimeEdits schemavy)
• Kursplan för kurs JURM02 (visas som PDF)
• Information på vår webbplats om hur du ansöker om din juristexamen. 
• Information om ansökningsperioden för examensarbetet, länk till informationsmöte, ansökningsblankett och annan information hittar du som aktiv juristprogramstudent i läroplattformen blackboard (ny flik).

Schemat är preliminärt fram till kursstart.

Kursföreståndare: docent Patrik Lindskoug