Särskilt oroande är den förändrade befolkningsstrukturen, som förväntas få betydande konsekvenser för samhället, inte minst eftersom vårdkonsumtionen för den äldre befolkningen utgör en stor del av den totala nationella vården.

Trots att vi idag kan bota ett större antal sjukdomar än tidigare ökar åldersrelaterade sjukdomar. Andra nuvarande och framtida utmaningar rör en begränsad ekonomi, en ökad privatisering och digitalisering, ständigt ökad tillgänglighet av patientdata och en globalisering som påverkar och avgränsar nationella beslut.

Vi menar att juridisk forskning kan spela en viktig roll i arbetet med många av dessa och andra utmaningar i Sverige och internationellt. Till exempel behövs ökad kunskap om hur regleringens struktur och innehåll påverkar hälsovårdsåtgärder på olika sätt. EU-lagstiftningen interagerar med nationell rätt på ett ofta ganska komplicerat sätt. Dessutom innebär Sveriges EU-medlemskap att vår nationella hälso- och sjukvårdsmarknad i betydande utsträckning är öppen för konkurrens och fördelning av tjänster på lika villkor inom EU, vilket innebär ett ökande antal icke-svenska aktörer inom den nationella hälsovården.

Den snabba utvecklingen inom biomedicinsk innovation under det senaste decenniet har ytterligare skapat ett stort behov av studier av nationell och internationell reglering. Tvärvetenskapliga forskningskonstellationer och samverkan mellan olika intressenter kan vara betydelsefullt för att uppnå bästa forskningsresultat och att säkra grundläggande värderingar i samhället, såsom rättssäkerhet, personlig integritet och social välfärd.

Vidare behövs studier av lagstiftningens roll inom hälso- och sjukvården ur ett samhälleligt och globalt perspektiv. Frågor om hur vi kan minimera ojämlikhet, sårbarhet och diskriminering i vården behöver lösas, liksom frågor om huruvida rättssystemet kan främja en mer effektiv och kvalitativ utveckling av vård- och omsorgsfunktionerna i Sverige.