Ett exempel är en undersökning av hur försörjningskravet vid anhöriginvandring tillämpas vid svenska migrationsdomstolar. I domstolarna diskvalificeras vissa beteende vid tillämpning av försörjningskravet. Vidare har gruppers erläggande av skatter och mottagande av bidrag studerats för att se hur lång tid det tar för invandrare att nå självförsörjning. Längst tid tar det för personer med låg utbildning, vilket överensstämmer med utfallet för personer födda i Sverige.

Resultaten understryker vikten av att invandrare får tidigt tillträde till arbetsmarknaden eller utbildning. Vi konstaterar vidare att Sverige är på väg att följa en europeisk utvecklingsriktning som innebär ökade krav för att nå rättslig inkludering i samhället. Inom forskningsmiljön undersöks för närvarande dels en jämförelse av svenska och danska regler för rättslig inkludering, dels syriska migranters upplevda integration i de båda länderna.