Ruth Bader Ginsburg

År 2019 var det 50 år sedan Ruth Bader Ginsburg, domare i Högsta domstolen i USA, utsågs till hedersdoktor vid Juridiska fakulteten i Lund. Den 7 maj 2019 hedrade Juridiska fakulteten jubelhedersdoktor Ruth Bader Ginsburg med en ceremoni i Stockholm.

Ruth Bader Ginsburg är en amerikansk jurist som under många år har haft ett nära förhållande till Sverige och Lunds universitet. RBG, som hon ofta kallas, föddes i New York 1933 och när hon började studera juridik vid Harvard var hon en av bara nio kvinnor i en årskull om flera hundra studenter. 1959 tog hon examen som toppstudent vid Columbia Law School. Som forskare tog hon upp kampen för likabehandling, jämställdhet och medborgerliga rättigheter och hon har med åren blivit en ikon för sitt arbete på detta område.

Sverige kom att bli en viktig inspiration för Ruth Bader Ginsburg. Hon vistades ett år i Lund och Stockholm i början av 1960-talet och arbetade tillsammans med domaren Anders Bruzelius i ett komparativt projekt om svensk och amerikansk tvistemålsprocess. Detta resulterade i boken Civil Procedure in Sweden, som publicerades 1965 för en internationell publik. Boken fick stor uppmärksamhet och de utsågs båda till hedersdoktorer vid Juridiska fakulteten 1969. I motiveringen framhölls bland annat att Ruth Bader Ginsburgs: ”insatser i samband med detta författarskap – hon lärde sig särskilt för detta ändamål svenska språket och företog omfattande studier i svensk domstolspraxis och teori – präglades av okuvlig energi och framstående vetenskaplig skicklighet. Hon har i hög grad bidragit till att ge den svenska processrätten en internationell anknytning”.

Tiden i Sverige påverkade henne också som jurist i arbetet för jämställdhet. Här var, till skillnad från i USA, 20–25 procent av juridikstudenterna kvinnor och många kvinnor förvärvsarbetade. Under 1970-talet tog hon upp kampen mot den omfattande lagstiftning som fortfarande gjorde skillnad på män och kvinnor. Ruth Bader Ginsburg drev linjen att detta stred mot den amerikanska konstitutionen som säger att alla ska vara lika inför lagen. Genom en rad olika rättsprocesser drev hon framgångsrikt fall för att förändra denna lagstiftning.

1980 nominerade president Jimmy Carter Ruth Bader Ginsburg till domare i The United States Court of Appeals for the District of Columbia Circuit, där hon arbetade fram till 1993 då president Bill Clinton nominerade henne till en plats i USA:s Högsta domstol, som den andra kvinnan någonsin. Här har hon fortsatt att driva frågor om jämställdhet och medborgerliga rättigheter. Även om hon inte alltid har tillhört domstolens majoritet så har också hennes avvikande meningar kommit att få stor betydelse för rättsutvecklingen.

Ruth Bader Ginsburg har kommit att bli känd långt utanför juridiska kretsar och fungera som en förebild för generationer av jurister i USA och världen över. Det har skrivits flera böcker och det har gjorts två filmer om henne, dokumentärfilmen RBG och spelfilmen On the Basis of Sex (En kvinna bland män).