‘Mänskligheten för en kamp mot naturen. Detta är självmordsbenäget. Naturen slår alltid tillbaka - och gör det redan med ökande kraft och vrede. Biodiversiteten kollapsar. En miljon arter är hotade av utrotning. Ekosystem försvinner inför våra ögon... Mänskliga aktiviteter ligger till grund för vår nedgång mot kaos. Men det innebär att mänsklig handling kan hjälpa till att lösa det.’

Ovanstående vädjan till handling kommer från FN:s generalsekreterare António Guterres, som talade år 2023. Den delar in sig i två delar:

1. Mänsklig nonchalans gentemot naturens överlägsenhet är självmordsbenäget.
2. Mänsklig handling kan vända trenden.

I samhällen som omfamnar rättsstatsprincipen krävs det rättsliga reformer för den nödvändiga konfigureringen av människors relationer till universum och den återställande mänskliga handlingen som efterfrågas. Eftersom tidsfönstret för effektiv miljöåtgärd snabbt stänger sig är det nu dags att rättsligt omgestalta mänskliga relationer med naturen i alla dess olika former.

Miljörättsforskningsgruppen deltar i, samordnar och ibland initierar denna mest avgörande, omfattande och komplexa av samtida debatter. Som en del av denna process för rättslig omgestaltning hamnar deltagande forskare ofta i kritisk granskning av sina juridiska underdiscipliners grundvalar. Detta inkluderar omprövning av centrala begrepp som jurisdiktion, territorialitet, rättsordning, medborgarskap, juridisk personlighet, mänsklig värdighet, natur, hållbar utveckling, det privata, de offentliga rättigheterna, ansvar, legitimitet, myndighet osv.

Vi strävar efter att resultaten av vår forskning ska finna sin plats inte bara i miljörättskurser, utan på alla nivåer i den juridiska läroplanen. Ofta är vår undersökningsnivå "konstitutionell", i den meningen att vi utforskar hur beslutsprocesser om kollektiva framtidsperspektiv kan inkludera och skydda det som lagen normalt utesluter och marginaliserar. Särskilt viktig är den juridiska representationen av icke-människor (både levande och icke-levande), framtida generationer, icke-medborgare och de annars sårbara.

Också konstitutionella är komplexa frågor om hierarkier mellan människors reglerande myndighet å ena sidan (genom nationell, regional och internationell lagstiftning, marknader och teknologier) och naturens myndighet (genom självreglerande cykler och processer) å andra sidan. Den självmordsbenägna kriget mot naturen som nämns av FN:s generalsekreterare Guterres njuter av konstitutionell välsignelse, eftersom konstitutioner ger överhöghet åt människors reglerande myndighet över de naturkrafter som allt liv är beroende av.

I linje med skolans forskningsstyrkor är dessa och andra frågor om miljörätt ofta placerade inom de juridiska områdena mänskliga rättigheter, offentlig internationell rätt, lag och teknik, affärsrätt och EU-rätt.

Vi bjuder in våra studenter att delta i gruppens (utanför läroplanen) aktiviteter, som sträcker sig från deltagande i seminarier till diskussion av filmer och dokumentärer tillsammans med våra forskare. Vi strävar aktivt efter samhällelig påverkan genom vår medverkan i externfinansierade forskningsprojekt samt genom direkt interaktion med en lokal och internationell allmänhet.